Mamma var hela livet engagerad i arbetet med att öka och försvara kvinnors rättigheter i såväl samhället som privatlivet. De sista decennierna av hennes liv var det kampen för fred genom Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF) som stod i centrum: unikt för IKFF är att fokusera på kvinnors roll som aktörer i freds- och säkerhetsfrågor, enligt göteborgssektionen där mamma en gång inledde sitt engagemang.

Den feministiska fredsrörelsens stolthet är att kvinnor efter åratals av internationellt arbete år 2000 lyckades få Förenta Nationernas säkerhetsråd att ”bekräfta […] den viktiga roll som kvinnor spelar i fråga om konfliktförebyggande, konfliktlösning och fredsuppbyggande samt betonar betydelsen av deras lika deltagande och fulla medverkan i alla strävanden att bevara och främja fred och säkerhet och behovet av att öka deras roll vid beslutsfattandet med avseende på konfliktförebyggande och konfliktlösning” (citat ur resolution 1325 - se hela texten nederst).

Mamma var en kvinnosakskvinna; jag hörde aldrig henne kalla sig feminist. Hon var jurist och inriktad på att lagar och regelverk ska försvara kvinnors och flickors självständighet och vår rätt till eget liv och eget beslutsfattande, och rätten till våra kroppar.  

Idag, på nyårsafton 2012, skulle mamma ha fyllt 89 år, en ålder hon utgick från att hon skulle uppnå. Men till sin bestörtning fick "bara" leva i 78 år. När jag frågade henne vad hon skulle ha ägnat sig åt om hon inte fått cancer svarade hon: fredsarbetet och IKFF.

Mitt avbildade måleriprojekt handlar egentligen inte om mamma, utan om att bättre kunna utforma ansikten och händer på mina lerskulpturer. Men ett svartvitt fotografi jag tagit av mamma 1989 var en bra utgångspunkt.

Den översta målningen är ofärdig, 80x65 cm. Detsamma gäller bild 3, en målning på brunt papper. De fyra bilderna i en rad är 14x11 cm och är kollage.

Kanske skissen till vänster blir ett linoleumsnitt en dag.

Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess 4213 möte den 31

oktober 2000 [något avkortad av mig]. Säkerhetsrådet

1. uppmanar enträget medlemsstaterna att se till att kvinnor i ökad utsträckning deltar

på alla beslutsnivåer i nationella, regionala och internationella institutioner och

mekanismer för förebyggande, hantering och lösning av konflikter,

2. uppmanar generalsekreteraren att genomföra sin strategiska handlingsplan

(A/49/587), i vilken förespråkas en ökning av kvinnornas deltagande på

beslutsfattarnivå vid konfliktlösning och i fredsprocesser,

3. uppmanar enträget generalsekreteraren att tillsätta flera kvinnor som särskilda

ombud och utsända för att tjäna som medlare och uppmanar därför medlemsstaterna

att anmäla kandidater till generalsekreteraren för att införas i en förteckning som skall

aktualiseras fortlöpande,

4. uppmanar vidare generalsekreteraren att sträva efter att utveckla kvinnornas roll

och bidrag till Förenta nationernas insatser på fältet, särskilt som militära

observatörer, civil polis samt experter i fråga om mänskliga rättigheter och

humanitära insatser,

5. uttrycker sin beredskap att inkorporera ett jämställdhetsperspektiv i fredsbevarande

insatser och uppmanar generalsekreteraren att trygga att, där så är lämpligt,

jämställdhetsperspektivet tas i beaktande vid fältinsatser,

6. anmodar generalsekreteraren att lämna medlemsstaterna anvisningar och material

för utbildning om kvinnors skydd, rättigheter och särskilda behov samt om

betydelsen av att kvinnor medverkar i alla fredsbevarande och fredsuppbyggande

insatser, inbjuder medlemsstaterna att inkorporera dessa aspekter och även utbildning

i medvetande om hiv/aids i sina nationella utbildningsprogram för militär och civil

polis vid förberedandet av insatser och uppmanar vidare generalsekreteraren att tillse

att civil personal som deltar i fredsbevarande insatser får genomgå liknande

utbildning,

7. uppmanar enträget medlemsstaterna att öka sitt frivilliga ekonomiska, tekniska och

logistiska stöd för genusanpassad utbildning, däribland utbildning som genomförs av

berörda fonder och program, bland annat av Förenta nationernas kvinnofond och av

Förenta nationernas barnfond samt av Förenta nationernas flyktingkommissarie och

av andra berörda organ,

8. uppmanar alla de berörda att, när de förhandlar och genomför fredsavtal, anta ett

jämställdhetsperspektiv som bland annat beaktar följande:

a) kvinnors och flickors särskilda behov vid repatriering och återflyttning för

rehabilitering, återanpassning och återuppbyggande efter konflikt,

b) åtgärder för att stödja lokala kvinnogruppers fredsinitiativ och inhemska

förfaranden för konfliktlösning och som innefattar kvinnors deltagande i alla

mekanismerna för att genomföra fredsavtalen,

c) åtgärder som tillgodoser skydd och respekt för kvinnors och flickors mänskliga

rättigheter, särskilt med avseende på författningen, valsystemet, polisväsendet och

domstolsväsendet,

9. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att till fullo respektera den

internationella rätt som är tillämplig på kvinnors och flickors rättigheter och skydd,

särskilt såsom civilbefolkning och särskilt de åtaganden som gäller dem [enligt ett flertal konventioner],

10. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att vidta särskilda åtgärder för att

skydda kvinnor och flickor mot sexuellt våld, särskilt våldtäkt och andra former av

sexuellt utnyttjande och alla andra former av våld i situationer av väpnad konflikt,

11. understryker att alla stater är skyldiga att avskaffa strafflöshet och att lagföra alla

personer som anklagas för folkmord, brott mot mänskligheten samt krigsförbrytelser,

däribland brott som sammanhänger med sexuellt och annat våld mot kvinnor och

flickor, och betonar i detta hänseende nödvändigheten av att, där så är möjligt,

undanta dessa brott från amnesti,

12. uppmanar alla parter i väpnade konflikter att respektera flyktinglägrens och

flyktinganläggningarnas civila och humanitära karaktär och att ta hänsyn till kvinnors

och flickors särskilda behov, inte minst vid utformningen av dessa läger och

anläggningar […],

13. uppmanar alla som deltar i planering av avväpning, demobilisering och

återanpassning att beakta de olika behov som kvinnliga och manliga ex-kombattanter

har och att beakta deras anhörigas behov,

14. bekräftar åter att det är berett att, när rådet antar åtgärder med stöd av artikel 41 i

Förenta nationernas stadga, beakta åtgärdernas möjliga inverkan på

civilbefolkningen, med hänsyn till kvinnors och flickors särskilda behov, för att

överväga lämpliga undantag av humanitära skäl,

15. uttrycker sin beredskap att trygga att säkerhetsrådets insatsgrupper beaktar

könsrelaterade aspekter och kvinnors rättigheter, däribland genom samråd med lokala

och internationella kvinnogrupper,

16. uppmanar generalsekreteraren att verkställa en undersökning av väpnade

konflikters inverkan på kvinnor och flickor, kvinnornas roll i fredsuppbyggandet och

genusaspekterna på fredsprocesser och konfliktlösning och uppmanar vidare

generalsekreteraren att avge en rapport till säkerhetsrådet om resultatet av sin

undersökning och att delge alla Förenta nationernas medlemsstater rapporten,

17. anmodar generalsekreteraren att, i förekommande fall, i sin rapport till

säkerhetsrådet inkludera uppgifter om arbetet med jämställdhetsintegrering i alla

fredsbevarande insatsgrupper och uppgifter om andra aspekter som berör kvinnor och

flickor,

18. beslutar att fortsätta att aktivt ägna sig åt denna fråga.