tunisien 2017 | artfool.se

artfool.se

Konst och historia i Tunisien

Jag besökte i mars 2017 ett par konstnärer i Hammamet i Tunisien. Ovan ser du hur portklapparna ser ut: två klappar visar att det finns barn i huset.

Baker Ben Fredj har en arbetssam tvåstegsmetod: han trycker grafiska blad (etsningar) på tunnaste tryckpappret, klipper ut motiven eller delar av dem, och klistrar upp på syntetisk spänd duk. I kombination med måleri blir det vackra verk. Nedan visar han verk i sin ateljé utanför Hammamets centrum, och till höger finns en fågelbild, ungefär 80x80 centimeter stor. Se honom på film. Det galleri han arbetar i på filmen har han inte kvar, utan har flyttat hem tryckpressen till sin ateljé. Han är så välkänd att kunderna kommer till honom ändå.

Baker Ben Fredj har flera förtroendeuppdrag i centrala konstnärliga organisationer i Tunisien. Han är internationellt inriktad och har ställt ut många gånger utanför Tunisien.

Latifa Bida hade just kommit hem från en workshop i Brasilien, dit hon blivit inbjuden. Hennes passion är att arbeta i mosaik. Nedan visar hon en liten mosaik med Fatimas hand, en såväl muslimsk som judisk symbol för gudomligt beskydd mot det onda och som anses ge tur. Latifa Bida tar även stora uppdrag som att klä in hela badbassänger med mosaik. Hon verkar ha många kunder, men undervisar även studenter vid en konsthögskola. Också hon är internationellt inriktad och uppmärksammad. Du hittar henne lätt via nätet.

Latifa Bida har just flyttat från huvudstaden Tunis till Nabeul och har nu ingen separat ateljé, utan arbetar i hemmet. Utöver mosaiken målar hon med "resin", det franska ordet för kåda, harts. Jag tänker mig att det är shellack hon bottnar med för att sedan sprida pigment i lacken. Den turkosa cigarettrökaren är målad med den tekniken. Hon målar också med akryl, virkar, broderar och gör hjärtformade speglar med inläggningar. Företag vänder sig till henne för att köpa lämpliga gåvor och Latifa Bida gör såväl vackra kartonger till gåvorna som fat i fusingteknik med pålagt måleri.

Som modern nation är Tunisien ungt: befolkningen firade den 20 mars 2017 61-årsdagen av befrielsen från Frankrikes kolonialstyre. Det var i Tunisien den "arabiska våren" bröt ut, men där har det inte varit lika våldsamt som i andra länder. Visst har några politiker mördats, och turister skjutits ihjäl i ett par attacker för några år sedan, men det pågår inget krig. I stället diskuterar tunisierna demokrati, utreder hur kommunal- och regionalval bör organiseras och förbereder sig för val av såväl president som parlament om två år. I turistorten Hammamet längtar många tillbaka till den tid då europeiska och ryska turister fyllde de många hotellen.

Som ett resultat av Frankrikes styre talar invånarna franska avsevärt bättre än engelska, och har - på franskt vis - mycket starka fackföreningar som är en motvikt mot det islamiska Ennadha-partiet.

Landets historia är förstås längre än 61 år: fenicierna grundade Kartago 800 år före 0; deras huvudstad låg strax söder om Tunis. Här finns rester av Kartagos centrum, och av en kolossal badanläggning. Närmast nedan syns till vänster ruinerna av Kartago med utsikt över Tunis. Till höger ett foto från badanläggningen.

Nedan syns först ett parti av badanläggningen. Intill finns resterna av en villa från romartiden med en dadelpalm. Till höger två moderna stenskulpturer av Moez Chelly: ”Les pierres qui parlent” (Stenarna som talar) från 2001. Dessa moderna skulpturer står mitt i ruinerna och jag fotograferade dem 2010. Gruppen innehåller åtminstone sex stenar och är för mig intressantare än ruinerna.